Ansökan om registrering av Kolga-Jaanis jaktskyddsgrupp lämnades in den 6 februari 1928.
Grundarna var Jaan Väljapõhi, Moorits Tõnisson (Nõmme gård), Eduard Kohv (Pusu gård), Peet Aru (Mäe gård), Osvald Kaur (Sillaotsa gård), Rudolf Hubel, Eduard Kabel och Peeter Reier. Gruppen registrerades den 18 februari 1928.
Åren 1963–1964 bedrevs jakten på markerna av Põltsamaa-avdelningen, som bildats 1957 och hade 87 medlemmar. Klubben omfattade 21 sektioner med sammanlagt 483 medlemmar. Jaktmarkerna omfattade 1 700 km², varav 391 km² var skyddade områden med jaktförbud. Klubben hade en motorbåt och en skjutbana.
År 1962 fällde klubbens medlemmar 14 200 vilt, varav 12 800 fåglar. För stödutfodring samlades 32 ton hö, 5 700 knippen av lövträds- och buskgrenar samt 6 ton spannmålsrens. Dessutom anlades 1,5 hektar viltåkrar.
Åren 1964–1965 bedrevs jakten av Viljandi-avdelningen, som bildats 1961 utifrån Pärnus jaktklubb inom idrottsföreningen Kalev. Jaktmarkerna omfattade cirka 2 200 km². Klubben hade en lastbil, en motorcykel, sju lerduvegevär och annan mindre utrustning.
Under Kolga-Jaani jaktförenings första år var medlemsantalet omkring 20 män. Då jagade man främst hare, räv och varg. Vargen orsakade stora problem eftersom ungdjur hölls på Niilu gård och Soosaare herrgård och ofta angreps av varg. Räv och varg jagades med flagglinor. År 1971 började föreningen bedriva mer omfattande älgjakt. Vildsvinsjakten inleddes 1976–1977. På den tiden skulle en skogvaktare med ansvar för jakttillsyn alltid följa med på jakten.
Källa: Vello Läänesaar, mångårig medlem i Kolga-Jaani jaktförening och jägare sedan den 16 april 1972.